Från Rest till Bäst
Klicka på länkarna i bilden nedan för att lära dig mer om Rest till Bäst.
Från Rest till Bäst
Klicka på länkarna i bilden nedan för att lära dig mer om Rest till Bäst.
Det moderna jordbruket har lett till att jordbruksmarkens mullhalt generellt sett har minskat kraftigt. Genom att tillsätta biokol, som har en hög vatten- och näringshållande kapacitet, ökas bördigheten i de jordar som utarmats, samtidigt som kol lagras.
Det tar hundratals, eller till och med tusentals, år för biokol att brytas ned i marken. Biokol fungerar därför som en kolsänka, och bidrar till att minska koldioxidhalterna i atmosfären.
Tillsats av biokol i markbädden i fotbollsplaner ger en förbättrad grästillväxt och ökar slitstyrkan hos naturliga gräsplaner så mycket att de kan konkurrera med dagens mindre miljövänliga plastgräsplaner.
Biokolet förbättrar markens vatten- och näringshållande kapacitet i många olika typer av jordar, vilket kan leda till en förbättrad tillväxt. Eftersom biokol bryts ned mycket långsamt fungerar det även som en kolsänka i marken.
Biokol binder näringsämnen och föroreningar. Biokol i regn- och växtbäddar och åkermark fungerar därför som filter som fångar upp näring och föroreningar, vilket resulterar i renare vatten.
Biokol har en hög närings- och vattenhållande kapacitet och kan förbättra både etableringen av växter och tillväxten i många torkutsatta urbana system, vilket på sikt genererar grönare och friskare städer.
Vid hantering av sädesslag och fröer inom jordbruket bildas näringsrika restprodukter i form av till exempel frörens. Genom att återanvända dessa kan en del av näringen som har tagits upp från åkermarken återföras.
I Sverige sprids idag enbart cirka 25 procent av vårt avloppsslam på åkermark. För att uppnå kraven på återvinning av framförallt fosfor från avloppsvatten måste slamanvändningen öka betydligt, utan att föroreningar sprids.
Varje år uppkommer cirka 450 000 ton park- och trädgårdsavfall i Sveriges kommuner. En stor del av materialet kan inte återvinnas eftersom det innehåller för höga halter av olika föroreningar, däribland tungmetaller.
Kadmium förekommer i många olika typer av organiska restprodukter. Vid pyrolys separeras kadmium från det organiska materialet, och biokolet innehåller därför betydligt mindre kadmium än den ursprungliga restprodukten.
Runt hela Östersjön rensas stora mängder tång och alger årligen bort från stränder och hamnar. Trots högt näringsinnehåll kan den största delen av materialet inte användas som gödningsmedel på grund av för höga halter av tungmetaller.
När biokol produceras med hjälp av pyrolys genereras energi i form av värme, som kan användas som fjärrvärme.
Vid pyrolysen hettas de organiska restprodukterna upp i en syrefri miljö. Materialet reduceras till biokol samtidigt som energi frigörs. I processen avskiljs även tungmetaller och andra föroreningar som finns i restprodukterna.