Alger och tång

Runt hela Östersjön rensas stora mängder tång och alger årligen bort från stränder och hamnar. Trots högt näringsinnehåll kan den största delen av materialet inte användas som gödningsmedel på grund av för höga halter av tungmetaller.

Läs mer

Dagvattenhantering och vattenrening

Biokol binder näringsämnen och föroreningar. Biokol i regn- och växtbäddar och åkermark fungerar därför som filter som fångar upp näring och föroreningar, vilket resulterar i renare vatten.

Läs mer

Gröna lösningar i stadsmiljö

Biokol har en hög närings- och vattenhållande kapacitet och kan förbättra både etableringen av växter och tillväxten i många torkutsatta urbana system, vilket på sikt genererar grönare och friskare städer.

Läs mer

Jordbruk

Det moderna jordbruket har lett till att jordbruksmarkens mullhalt generellt sett har minskat kraftigt. Genom att tillsätta biokol, som har en hög vatten- och näringshållande kapacitet, ökas bördigheten i de jordar som utarmats, samtidigt som kol lagras.

Läs mer

Fjärrvärme

När biokol produceras med hjälp av pyrolys genereras energi i form av värme, som kan användas som fjärrvärme.

Läs mer

Trädgårdsodling

Biokolet förbättrar markens vatten- och näringshållande kapacitet i många olika typer av jordar, vilket kan leda till en förbättrad tillväxt. Eftersom biokol bryts ned mycket långsamt fungerar det även som en kolsänka i marken.

Läs mer

Fotbollsplaner

Tillsats av biokol i markbädden i fotbollsplaner ger en förbättrad grästillväxt och ökar slitstyrkan hos naturliga gräsplaner så mycket att de kan konkurrera med dagens mindre miljövänliga plastgräsplaner.

Läs mer

Kolsänka

Det tar hundratals, eller till och med tusentals, år för biokol att brytas ned i marken. Biokol fungerar därför som en kolsänka, och bidrar till att minska koldioxidhalterna i atmosfären.

Läs mer

Kadmium

Kadmium förekommer i många olika typer av organiska restprodukter. Vid pyrolys separeras kadmium från det organiska materialet, och biokolet innehåller därför betydligt mindre kadmium än den ursprungliga restprodukten.

Läs mer

Jordbrukets restprodukter

Vid hantering av sädesslag och fröer inom jordbruket bildas näringsrika restprodukter i form av till exempel frörens. Genom att återanvända dessa kan en del av näringen som har tagits upp från åkermarken återföras.

Läs mer

Park- och trädgårdsavfall

Varje år uppkommer cirka 450 000 ton park- och trädgårdsavfall i Sveriges kommuner. En stor del av materialet kan inte återvinnas eftersom det innehåller för höga halter av olika föroreningar, däribland tungmetaller.

Läs mer

Pyrolys

Vid pyrolysen hettas de organiska restprodukterna upp i en syrefri miljö. Materialet reduceras till biokol samtidigt som energi frigörs. I processen avskiljs även tungmetaller och andra föroreningar som finns i restprodukterna.

Läs mer

Avloppsslam och rötrester

I Sverige sprids idag enbart cirka 25 procent av vårt avloppsslam på åkermark. För att uppnå kraven på återvinning av framförallt fosfor från avloppsvatten måste slamanvändningen öka betydligt, utan att föroreningar sprids.

Läs mer

FRÅN REST TILL BÄST

Klicka på länkarna i bilden ovan för att lära dig mer om Rest till Bäst.

KONTAKT

Markus Paulsson
markus.paulsson@lund.se
046-359 53 36
Lunds kommun, Kommunkontoret
221 00 Lund, Sverige

REST TILL BÄST

Rest till Bäst är ett projekt vars syfte är att ta fram lösningar för att hantera samhällets organiska restprodukter och skapa en efterfrågad nyttoprodukt samtidigt som miljö- och klimatpåverkan minimeras och en kolsänka etableras.