Gröna lösningar i stadsmiljö

De försök med biokol i trädplanteringar som utförts, eller följts upp, inom Rest till Bäst visar att träd som vuxit under en längre tid i jord där biokol tillsatts växer bättre än träd i jord utan biokol. Det gäller både i befintliga lerjordar och anläggningsjordar.

I Varvsparken i Malmö tillsattes tio volymprocent biokol till en anläggningsjord. Tillväxtskillnader kunde ses redan efter två år hos flera olika trädslag. Därefter har skillnaderna bara ökat. Sex år efter plantering hade till exempel bergek som växte i jord med biokol 16 procent större stamomfång jämfört med bergek som växte i jord utan biokol. De ekar som växte i jord utan biokol drabbades också hårdare av torkan under sommaren 2018 än de ekar som växte där det fanns biokol i jorden. Hela 63 procent ekarna som inte hade biokol i jorden hade skadade toppar. Det kan jämföras med 14 procent av ekarna i jord med biokol.

Effekten av biokol vid etablering av träd har även testats i lerjord. I Råby i Lund kan en tydlig skillnad ses mellan lindar som växer i lerjord med biokol och de som inte gör det. Både stamtillväxt och skottlängd är högre för träd med biokol i jorden.

Under steg 2 testades även metodik för att tillföra biokol till befintliga trädplanteringar genom att trycka ned biokol i jorden runt träden med hjälp av en luftlans. Metodiken fungerade, men behöver vidareutvecklas.

Inom ramen för Rest till Bäst har även flera gröna testväggar och tak etablerats för att testa hur olika växtarter reagerar på biokol substratet. Resultaten visar att det går att skapa en kolsänka i gröna väggar och tak med hjälp av biokol, utan att vegetationen påverkas negativt. I vissa fall kan etableringen förbättras och tillväxten öka vid tillsats av biokol, troligen på grund av att biokolet ökar växtsubstratets vatten- och näringshållande förmåga. Vid höga tillsatser av biokol (>20-25 procent) påverkas dock vegetationen på gröna tak negativt. Det finns inget som indikerar att höga halter av biokol är skadligt för rötterna. Däremot kan kalkeffekten av biokolet vara stor och biokolet kan då verka frätande på blad och andra ovanjordiska växtdelar då det tillsätts till befintliga planteringar.

Läs gärna mer om hur biokol kan användas i urbana miljöer i Biokolhandboken – för användare. Där finns många konkreta exempel på hur biokol använts i trädplanteringar, perennplanteringar, regnbäddar, gräsytor samt gröna väggar och tak i Skåne, Uppsala och Stockholm.