Trädgårdsjord

Många av de substrat som används inom trädgårdsodling har en negativ miljö- och klimatpåverkan när de bryts, framställs och transporteras. Biokol däremot kan produceras av lokala restprodukter. Ungefär hälften av kolet bedöms dessutom finnas kvar i biokol efter 150 – 5 000 år, vilket gör att biokol är att betrakta som en kolsänka ur klimatsynpunkt.

Studier har visat flera positiva effekter på trädgårdsgrödor, bland annat i form av ökad tillväxt och ökad skördemängd då biokol har blandats med andra, inom trädgårdsodling, vanligen använda substrat såsom perlit, komposterad bark, kompost, pellets från organiskt restavfall eller torv. Vid inblandning av biokol i torv, som vanligtvis har lågt pH-värde, bidrar biokolet med en kalkande effekt som ger ett substrat lämpligt för odling av många olika trädgårdsgrödor. 

Biokol har en god vattenhållande förmåga. Genom att blanda in biokol i odlingssubstratet kan jordens vattenhållande kapacitet därför öka och växternas tillgång till vatten förbättras. Växterna klarar då längre perioder utan regn, och planteringar som kräver bevattning kan vattnas mer sällan. Studier har visat att en bevattningsmängd motsvarande så lite som 70 procent av den normala bevattningsmängden kan resultera i fullgoda skördar då jorden berikats med biokol.

Biokol innehåller fosfor och även många mikronäringsämnen. Biokolet har dessutom en hög katjonutbyteskapacitet, det vill säga en god förmåga att binda positiva joner såsom näringsämnen. Resultatet? Eventuell näring som tillförs marken i form av gödningsmedel binds in på ett effektivt sätt istället för att urlakas till omgivande vatten, och behovet av gödsling minskar. 

Biokolets mikroskopiska sprickor och håligheter bildar lämpliga habitat för mikroorganismer. Det finns initialt även en liten del lättnedbrytbara organiska föreningar, vilket gynnar tillväxten av mikrobiella populationer och antalet mikroorganismer ökar därför ofta snabbt i jorden när biokol tillsätts. Biokol har till exempel visats stimulera mykorrhizabildning och det verkar även som om mykorhizzasvampar kan komma åt näringsämnen inuti biokolet som inte är tillgängliga för växternas rötter. Flera försök har också visat på att biokol indirekt kan bidra till att motarbeta vissa marklevande patogener samt öka växters resistens mot sjukdomar.