Gröna lösningar i stadsmiljö

Under 2018 och 2019 utför vi pilotförsök där biokol tillsätts till olika sorters lättviktssubstrat lämpliga för tak. En av de substratblandningar som testas är biokol tillsammans med återvunnet glas. Tre olika typer av vegetationslösningar används för att utvärdera effekterna av de olika lättviktssubstraten – ätbara växter, ängsvegetation och stenpartier med exotiska växter. Försöken genomförs på Augustenborgs Botaniska Takträdgård med hjälp av stöd från Region Skånes miljövårdsfond. Utvärderingen av de exotiska växternas reaktion på biokol sker i samarbete med Peter Korn, växtexpert och vd för Klinta trädgård.

I ett annat försök har olika volymer biokol (mellan 0 och 25 procent) blandats in i Bara Mineralers lättviktsjord för gröna tak. Jorden har sedan tillsatts till flera olika försöksytor. Avrinningsprover tas löpande från samtliga försöksytor under åren 2018 till 2020 för att undersöka om biokol kan bidra till att minska näringsläckaget från taken.

En av Rest till Bäst projektpartners, Veg Tech, erbjuder redan ett system för gröna tak som innehåller biokol – Hydropack. Inom Rest till Bäst kommer Hydropack att utvärderas och sedan optimeras för att se om tillväxten hos vegetationen kan gynnas ytterligare. Tidigare försök har visat att systemet förutom klimatnytta ger mervärden i form av ett minskat gödslingsbehov. 

Veg Tech investerar under 2019 med hjälp av stöd från Klimatklivet i en egen pyrolysanläggning, där restprodukter från regionala sågverk kommer att användas för att producera biokol som senare ska användas i VegTech:s system för gröna tak. Lärdomar från pyrolysförsöken inom ramen för Rest till Bäst kommer förhoppningsvis att vara till stor nytta i den nya anläggningen. 

Inom ramen för Rest till Bäst har flera gröna testväggar etablerats för att studera hur olika växtarter reagerar på biokol i växtsubstratet. I försöken undersöks även hur levande väggar kan stödja biologisk mångfald, och hur en färgestetisk komposition hos inhemska arter kan gestaltas.

Teoretiskt sett skulle biokolets förmåga att binda näringsämnen kunna gynna utvecklingen av urbana ängar, eftersom ängsvegetation frodas bäst i näringsfattig jord och ängsväxter gynnas på bekostnad av gräs när tillgången på näringsämnen (särskilt kväve) i marken minskar. För att utvärdera om teorin stämmer i praktiken genomför vi försök med biokol i jord för urbana ängar för att se hur det påverkar ängsutvecklingen. Ett av försöken genomförs tillsammans med MKB. 

Stadsträd i Stockholm växer bättre med biokol

Det första försöket där biokol tillsattes vid plantering av stadsträd etablerades redan 2009-2010 på Herrhagsvägen i Enskede, Stockholm. Träden som planterades var fågelbär (Prunus avium ’Plena’). Uppföljningen av försöken visar att de tio träd som fått 50% biokol inblandat i jorden (en vanlig AMA jord) växte bättre än de tio träd där ingen biokol tillsatts. I genomsnitt hade träden med biokol 35 procent större stamomkrets jämfört med kontrollträden efter tre år. Vid nästa uppföljning – tre år därefter – erhölls liknande resultat. Träden som växte i jord med biokol hade även högre kvävekoncentration i bladen efter sex år. Ytterligare en uppföljning av tillväxten kommer göras under 2020 inom ramen för Rest till Bäst.

Den förbättrade tillväxten hos träd i växtbäddar med biokol beror troligen på att biokol har god förmåga att binda näringsämnen, att jorden får en för växterna gynnsam struktur och/eller att den vattenhållande kapaciteten ökar.

Träd i Varvsparken i Malmö klarade torka bättre med biokol i jorden

Inom ramen för projektet BiodiverCity anlades år 2014 en solexponerad skogsbiotop i Varvsparken i Malmö. Biokol (10%) tillsattes till en del av ytan. Fem arter, bland annat bergek och körsbärsplommon, har följts och mätningar på tillväxten har gjorts.

Idag kan skillnaderna mellan de ytor som har biokol i jorden och de som inte har det skönjas med blotta ögat – ytorna med biokol är betydligt grönare. Statistiska analyser visar även de på signifikanta skillnader i tillväxt för flera trädarter. Det går också att konstatera att ekar som växte i jord med biokol klarade den extremt torra sommaren 2018 betydligt bättre än de som växte i jord utan biokol (topparna var mindre skadade).

Försöken i Varvsparken kommer att fortsätta följas upp inom ramen för Rest till Bäst.