AVLOPPSSLAM & RÖTRESTER

HANTERING AV AVLOPPSSLAM IDAG: ETT SLÖSERI MED RESURSER!

De svenska avloppsreningsverken producerar ungefär en miljon ton slam varje år. I slammet finns en stor mängd fosfor, kväve och kalium – alla tre viktiga växtnäringsämnen. Om allt slam användes som gödningsmedel skulle uppemot 7 000 ton fosfor och 9 000 ton kväve kunna tillföras åkermarken varje år. Idag är det dock endast en liten del av slammet, ungefär en fjärdedel, som återförs. Det beror på att slammet innehåller en rad oönskade ämnen, däribland tungmetaller, läkemedel, virus och bakterier.

VARFÖR GÖRA BIOKOL AV AVLOPPSSLAMMET?

1. För att sluta kretsloppet för växtnäringsämnet fosfor.

Fosfor bryts idag i gruvor på ett fåtal ställen i världen. Gruvornas maxproduktion förväntas vara nådd inom 50 till 100 år. Samtidigt ökar världens befolkning. Att kunna återanvända fosfor är därför mycket viktigt för att trygga vår framtida matproduktion. Om vi skulle kunna återcirkulera all fosfor från svenska reningsverk skulle det motsvara 60 procent av den fosfor som idag köps in till det svenska lantbruket i form av handelsgödsel.

2. För att öka inbindningen av koldioxid från atmosfären till marken.

Om vi gör biokol av avloppsslam istället för sprida slammet direkt på åkermarken kan vi förhindra att kolet i slammet omvandlas till koldioxid. Istället hamnar en stor del av kolet i marken. Eftersom biokol är väldigt stabilt tar det lång tid innan kolet bryts ned till koldioxid och återgår till atmosfären. Ungefär hälften av kolet bedöms finnas kvar i biokol efter 500 – 1 000 år, vilket gör att biokol är att betrakta som en kolsänka ur klimatsynpunkt.

3. För att minska föroreningsgraden i våra jordar och vattendrag.

Vid produktion av biokol pyrolyseras slammet vid hög temperatur, vilket oskadliggör många farliga ämnen, läkemedelsrester och sjukdomsframkallande virus och bakterier. Dessutom avskiljs tungmetaller såsom kadmium. Biokolet är därför betydligt renare än det avloppsslam som används vid framställningen av det och fosfor kan återcirkuleras till åkermarken utan att skadliga ämnen tillförs, såsom kan ske om obehandlat slam används som gödningsmedel.

4. För att minska kostnaderna för kvittblivning av slam.

Reningsverken betalar idag tusentals kronor för varje ton slam som produceras i så kallade kvittblivningskostnader. De höga kostnaderna beror på att slam innehåller mycket vatten samt oönskade ämnen som kan vara hälsovådliga. De flesta kommuner förväntar sig ökade kostnader framöver eftersom både slammets föroreningsgrad och oviljan att ta emot det ökar. Flera länder i Europa har förbjudit, eller är på väg att förbjuda, spridning av slam på åkermark, och i Sverige tyder allt på att vi inom en snar framtid kommer att få skärpta krav för slamspridning. Om vi kan ta fram en ekonomiskt och miljömässigt fördelaktig teknik för att göra biokol av slammet kan kostnaderna bli mer förutsägbara. Vi har också beredskap för ett eventuellt slamspridningsförbud i Sverige.

DET HÄR GÖR VI INOM REST TILL BÄST

Inom projektet Rest till Bäst kommer vi att producera biokol av slam som innehåller olika mängder kol och energi och ta fram energibudgetar för omvandlingen av respektive slamtyp till biokol. Vi kommer även att utvärdera hur slammens olika egenskaper, till exempel vattenhalt, energiinnehåll och järnhalt, påverkar energibudgetarna. Förstudier och teoretiska beräkningar tyder på att energiinnehållet i de flesta slamtyper räcker för att driva såväl torkningen av avloppsslammet som biokolsugnen. Målsättningen är att optimera pyrolysprocessen så att kostnaderna och energiåtgången blir så låga som möjligt, samtidigt som biokolet blir så rent som möjligt.

ENGAGERADE PROJEKTPARTNERS

↓ Lär dig mer om biokol

LÄR DIG MER OM BIOKOL

i våra webbföreläsningar

KONTAKT

Markus Paulsson
markus.paulsson@lund.se
046-359 53 36
Lunds kommun, Kommunkontoret
221 00 Lund, Sverige

REST TILL BÄST

Rest till Bäst är ett Vinnova-finansierat projekt vars syfte är att ta fram lösningar för att hantera samhällets organiska restprodukter och skapa en efterfrågad nyttoprodukt samtidigt som miljö- och klimatpåverkan minimeras.