Avloppsslam & rötrester

Hantering av avloppsslam idag: Ett slöseri med resurser!

De svenska avloppsreningsverken producerar ungefär en miljon ton slam varje år. I slammet finns en stor mängd fosfor, kväve och kalium – alla tre viktiga växtnäringsämnen. Om allt slam användes som gödningsmedel skulle uppemot 7 000 ton fosfor och 9 000 ton kväve kunna tillföras åkermarken varje år. Idag är det dock endast en liten del av slammet, ungefär en fjärdedel, som återförs. Det beror på att slammet innehåller en rad oönskade ämnen, däribland tungmetaller, läkemedel, virus och bakterier.

Varför göra biokol av avloppsslammet?

Fosfor bryts idag i gruvor på ett fåtal ställen i världen. Gruvornas maxproduktion förväntas vara nådd inom 50 till 100 år. Samtidigt ökar världens befolkning. Att kunna återanvända fosfor är därför mycket viktigt för att trygga vår framtida matproduktion. Om vi skulle kunna återcirkulera all fosfor från svenska reningsverk skulle det motsvara 60 procent av den fosfor som idag köps in till det svenska lantbruket i form av handelsgödsel. 

Det här gör vi inom Rest till Bäst

Inom projektet Rest till Bäst kommer vi att producera biokol av slam som innehåller olika mängder kol och energi och ta fram energibudgetar för omvandlingen av respektive slamtyp till biokol. Vi kommer även att utvärdera hur slammens olika egenskaper, till exempel vattenhalt, energiinnehåll och järnhalt, påverkar energibudgetarna. Förstudier och teoretiska beräkningar tyder på att energiinnehållet i de flesta slamtyper räcker för att driva såväl torkningen av avloppsslammet som biokolsugnen. Målsättningen är att optimera pyrolysprocessen så att kostnaderna och energiåtgången blir så låga som möjligt, samtidigt som biokolet blir så rent som möjligt.

Engagerade projektpartners

Lär dig mer om biokol

I våra webbföreläsningar